Hannas reflektioner

Att arbeta med arbetssättet Storyline var inget som jag tidigare hade erfarenhet ifrån. När vi skulle starta igång vårt arbete så var jag osäker på hur arbetet skulle gå till. Det jag förstod var att vi skulle utgå ifrån en berättelse vi skapar och att det är barnen som ska föra berättelsen framåt. Jag var själv både skeptisk och positiv till Storyline, delvis på grund av att jag ansåg att det kändes som ett intressant arbetssätt men samtidigt så kändes det krångligt att arbeta efter.

När projektet var igång så flöt arbetet på bra, jag hade stor hjälp av Storyline.se i mitt tänkande för att förstå hur projektet skulle genomföras. Storyline.se (2017) menar att grunden i arbetssättet är att eleverna måste ha tilltro tills sin egna förmåga för att kunna lära sig något, läraren synliggöra elevernas tankar och få dem att förstå att deras tankar och deras språk duger. Det är betydelsefullt att eleverna får känna att de bidrar till undervisningen. Jag anser att Storyline är ett intressant sätt att arbeta på eftersom jag uppskattar Storylines grundtanke, att alla elever ska få känna att de bidrar och få känna sig betydelsefulla. Jag anser att genom att eleverna själva får bidra till projektet så får de en känsla av att det är deras projekt, inte ett projekt som ägs av en lärare. Lpfö (2016) menar att förskolans verksamhet ska utgå ifrån barnens egna intressen, erfarenhetsvärld, motivation och drivkraft. Jag anser att genom att arbeta med Storyline så kan jag ta tillvara på barnens intressen och drivkraft för att föra projekten vidare. Barnen får känna att de äger projektet och jag blir en stöttande pedagog som utmanar barnen. Jag anser att detta kan bidra till att barnen vågar lita på sin egna förmåga att de kan.

Något som jag har sett som en möjlig negativ aspekt under projektet är ifall barngruppen är ovan med liknande arbetssätt. Jag anser att ett Storyline-projekt skulle kunna vara svårstartat ifall barngruppen inte har erfarenhet sedan tidigare att arbeta tillsammans. Detta skulle jag kunna lösa genom att arbeta med en liten grupp till en början. Barnen behöver vara trygga med att berätta om sina tankar för att projektet ska kunna drivas framåt. Björklund (2014) menar att hon fick utmana sina egna föreställningar om vad hållbar utveckling var genom att barnen gjorde utstick mot andra aspekter av vad hållbar utveckling kunde betyda. Jag anser att det kan vara betydelsefullt att våga ta ett steg åt sidan ifall barnen visar intresse för något jag själv inte räknat med eftersom det i grund och botten ska vara barnens projekt.

Jag skulle gärna vilja prova detta arbetssätt med en riktigt barngrupp när jag är färdig förskollärare eftersom jag anser att det kan vara en intressant metod för barnens intressen och att våga driva deras intressen framåt.

Björklund, S (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Läroplanen för förskolan LPFÖ 98 (rev.2016). Stockholm: Skolverket

Storyline.se. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/om-storyline/